Redaktörens funktioner

Redaktörens funktioner

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om vad en redaktör gör för texten och varför man behöver en redaktör. Men här tänkte jag fokusera på redaktörens funktioner. Man kan nämligen säga att en redaktör är flera olika saker i en och samma person.

En redaktör är ju den personen som, först och främst, hjälper dig att redigera ditt manus. Det är lite vad jag skulle kalla för:

Skrivläraren

Som ”skrivlärare” (det låter lite strängt, men i brist på bättre ord så …) kollar jag bland annat på den röda tråden. Hör allt som står i manuset hemma där, eller finns det saker du kan stryka? Finns det resonemang och trådar som behöver knytas ihop och/eller utvecklas för att målgruppen ska förstå vad du vill få fram? Strukturen behöver också ses över. Har du skrivit sakerna i rätt ordning eller är det kapitel eller stycken som du behöver stuva om? Slutligen ger jag förslag och återkoppling på det språkliga. Hur kan du omformulera för att budskapet ska bli glasklart?

Men en redaktör har även många andra funktioner som jag ser det – funktioner du eventuellt inte tänker på.

Proffsläsaren

Det är viktigt att ta reda på hur texten tas emot och landar hos läsaren. En annan av redaktörens funktioner är att vara ett slags proffsläsare som kan hjälpa dig att avgöra hur väl texten fungerar som helhet. En redaktör läser texten kritiskt och ställer frågor i marginalen. Vad är det som händer här? Är det logiskt utifrån den karaktären, eller om det är en fackbok: Hänger man med i resonemanget?

redaktörens funktioner

Problemlösaren

Sitter dramaturgin som en smäck? Händer det för mycket eller för lite? Behöver du göra mer research eller underbygga med fler intervjuer? Att vara redaktör är att vara en problemlösare som lyfter fram där det haltar och kommer med konkreta förslag om det som sker på manussidorna. Inte bara det rent språkliga utan också paketering och innehåll – även om jag såklart vet att det är du som besitter expertisen på ditt ämne eller story.

Bollplanket

Men förutom den rent handgripliga hjälpen så kan du också använda din redaktör som bollplank under processens gång. Redaktören ger inte bara konkreta förslag på förbättringar och återkoppling på problem som kommentarer i texten. Jag brukar också skriva ett dokument vid sidan av med längre resonemang. Inte sällan har vi även telefon- eller Skypemöten där jag fungerar som rådgivande när det gäller både rent skrivtekniska, men även innehållsliga, frågor. Ofta är det skönt att kunna diskutera sin text med någon som är insatt i ens manus. Kanske har du suttit som en eremit och skrivit många långa månader (eller år?). Ta chansen att bolla dina idéer med redaktören – en person som kan din text nästan lika bra som du själv.

Påhejaren och inspiratören

Sist, men absolut inte minst – den av redaktörens funktioner som lätt kan glömmas bort, men som är superviktig. Din egen heja-på:are, inspiratör och ditt stöd. En redaktör ska ju inte bara se det som kan utvecklas och bli bättre, utan också det som redan är bra. För självklart är det mycket som är fantastiskt redan. Det kan vara lätt att glömma det som författare bland alla kommentarer och förslag på ändringar. Som författare kan det då kännas som att allt är skräp och att man vill slänga alltihop. Så är det såklart inte och då behöver redaktören träda in för att hjälpa till och peppa och stötta.

Vad en redaktör inte är

Slutligen vill jag berätta vad en redaktör inte är. Korrekturläsare. Blev du förvånad nu? Även om jag när jag redaktörsläser ser och rättar korrekturfel längs vägen så är det inte min huvuduppgift. Man läser på helt olika sätt som redaktör och korrekturläsare, det är helt enkelt olika glasögon. Redaktören ska se till alla delar ovan och kan och bör då inte fokusera på de små detaljerna. Det är därför en helt ny person ska träda in när det kommer till korrekturläsningen, så att det blir helt fräscha ögon på texten med korrekturläsarglasögonen på, för att fokusera på småduttet. Var sak har sin tid.

Från kommunal handläggare till frilansredaktör

Från kommunal handläggare till frilansredaktör

Här kommer ytterligare ett personligt inlägg. Den här gången ska jag berätta mer om vad jag jobbade med innan jag började jobba som frilansredaktör och hur vägen dit har sett ut för mig. Det har varit långt ifrån självklart för mig att jag skulle jobba med böcker, så det tog ett tag innan jag till slut hamnade här.

Här kan du läsa mitt förra inlägg om kommunikation och lättläst.

frilansredaktör

Det skrivna ordet och klarspråk

Pennan har alltid varit mitt starkaste redskap och skrivandet mitt främsta uttryckssätt. Som liten skrev jag mycket berättelser, noveller och dikter i perioder. Jag har skrivit dagbok och som så många andra hade jag också många brevvänner. Länge trodde jag att skrivande journalist var vad jag borde bli, men kommunikatör låg trots allt närmare till hands. Samtidigt har jag alltid haft ett intresse för människor, relationer, folks beteenden och gruppsykologi. Jag har bland annat jobbat inom barn- och äldreomsorg, missbruksvård, kriminalvård och på boende för funktionshindrade. Funderade på socionom eller kurator, men det blev till slut beteendevetenskap och sociologi. I och med det kombinerade jag mina två största intresseområden: media och kommunikationsvetenskap och beteendevetenskap.

När jag jobbade som handläggare inom offentlig sektor trivdes jag allra bäst i mötet med klienterna och när jag kände att jag kunde hjälpa dem. Det var också där jag för första gången kom i kontakt med tänket kring klarspråk. Jag var med och omarbetade vårt ganska gamla och ålderdomliga informationsmaterial till mer lättillgängligt språk.

frilansredaktör

Att gå vidare och att sluta cirkeln

När jag mitt i arbetslivet ville utvecklas och gå vidare blev det, utan att jag först tänkte på det, för att sluta cirkeln. Jag visste knappt att det fanns ett jobb som hette frilansredaktör men det jag längtade efter var att få vara mer kreativ. Att jobba med text och att hitta tillbaka till skrivandet. Det var en liten resa att komma på vad jag ville göra. Det slutade i alla fall med att jag sökte och kom in på förlags- och bokmarknadsutbildningen. 100 procent! Det tickade alla mina intresseboxar: böcker, text, språk och kreativitet som jag kunde kombinera med mina specialämnen.

De flesta på kursen hade läst litteraturvetenskap men jag med min samhällsvetenskapliga bakgrund har alltid haft ett annat mål. Jag strävar mot att jobba med böcker som berör mjuka ämnen som kommunikation, psykologi, ledarskap, pedagogik och lärande. Vilket jag gör idag och hoppas på att få fortsätta göra.