Det kom ett mail härförleden med frågan: Hur gör man egentligen när man ska skicka manus till förlag? Så jag tänker att jag skriver ett inlägg om det. Vad behöver man tänka på när man ska skicka manus till förlag? Vilka ska man skicka till? Vad vill förlagen ha?
Ja, detta med att skicka manus till förlag kan verkligen vara en djungel, det kan jag förstå. Det finns ju så många för det första – och vilka ska man då välja? Enligt Wikipedia finns det omkring 1000 bokförlag i Sverige, de flesta är dock små enpersonsföretag som inte ger ut böcker i någon stor skala. Så var för det första noga med att kolla upp så att det förlag du vill skicka till är ett kommersiellt bokförlag som tar emot andras manus för utgivning.
Vilken typ av manus har du skrivit?
Vad är det för manus du har skrivit? Är det en fackbok, en roman för unga vuxna, en feelgood eller en bilderbok? Manusets genre har betydelse för vilka förlag du ska skicka till eftersom många
Hur väljer man förlag?
Boktugg har listat Sveriges 50 största förlag som kan vara till hjälp för dig. Var uppmärksam på att de listas förlagsgruppsvis, det vill säga att Bonnierförlagen och Norstedts förlagsgrupp innefattar en mängd olika bokförlag.
Titta på förlagens hemsidor eller sociala medier, där står det vilken typ av manus de välkomnar. De flesta förlag är också tydliga med vad de inte ger ut. Kika också på vilka böcker och författare som de redan har gett ut för att se om ditt manus verkar rätt för dem. Skriver de att de inte ger ut lyrik så ska du inte skicka ditt lyrikmanus dit utan leta upp ett förlag som istället uttryckligen ger ut det. Behöver du tips på vilka bokförlag som ger ut böcker inom ditt område kan du gå till biblioteket eller bokhandeln och botanisera. På vilken hylla hade din färdiga bok passat in och vilka förlag har gett ut böckerna på den hyllan?
Vill du få din bok utgiven på traditionellt förlag eller kan du också tänka dig hybrid- eller egenutgivning? Det är också något du bör ha koll på när du googlar runt bland förlag och egenutgivartjänster.
Skriva följebrev
Förutom själva manuset brukar förlagen vilja ha ett så kallat följebrev också. I det brevet presenterar du kortfattat dig själv, ditt manus och ditt skrivande. Lyft det som är relevant och intressant i förhållande till det du skriver om. Här behövs ingen lång roman utan ca en A4-sida brukar vara lagom.
Så när du har hittat vilka förlag du vill skicka ditt manus till så är det några saker att kolla bara. Hur vill förlaget att ditt manus ska vara när du skickar in det? Det vanligaste brukar vara att manuset ska vara skrivet i Times New Roman, 12 punkter, med 1,5 radavstånd och normala marginaler. Minimera antalet korrfel genom att slå på stavningskontrollen och läs igenom texten innan du skickar. Är du riktigt noggrann eller vet med dig att du har svårt att upptäcka felen själv låter du en kompis läsa.
Sedan är det bara att trycka på skicka-knappen och sätta sig och vänta. Var medveten om att det i de flesta fall tar flera veckor upp till ett par månader innan du får svar, så här kan det krävas starka nerver och något att sysselsätta sig med. Av den anledningen kan det vara en bra idé att skicka till flera förlag samtidigt.
Stort lycka till!
P.s. Du har väl sett till att manuset är ordentligt genomgånget innan du skickar det vidare? Läs mer om vilken hjälp du kan få genom skrivprocessen här:
Har ditt manus blivit refuserat av ett, eller kanske flera, förlag? Det kan naturligtvis kännas tufft, nedslående och ledsamt, men det behöver ju faktiskt inte betyda att ditt manus håller låg kvalitet. Det kan finnas många anledningar till att ett manus blir refuserat och i det här inlägget listar jag några av dem.
Anledningar till att ens manus blir refuserat
Förlaget ger inte ut den sortens litteratur
Det är viktigt att kolla upp ordentligt vilka förlag som ger ut den sortens böcker som liknar det manus du själv har skrivit. Är du osäker på vilka förlag du ska skicka till? Ett tips är att titta i bokhandeln eller på biblioteket och se på vilken hylla din bok skulle passa in rent genre- eller ämnesmässigt. Kolla efter vilka förlag som har gett ut dessa böcker. Titta gärna på flera ställen för att få en så heltäckande bild över möjliga förlag som möjligt. Glöm inte de små förlagen.
Din målgrupp är för smal
Detta kan vara fallet om du har skrivit ett fackboksmanus, kanske om din specialistkompetens. Förlagen har kommersiella intressen, det går inte att komma ifrån, och de behöver nå sina ekonomiska mål. Och de måste ge ut böcker som har en tillräckligt stor målgrupp. Men om du exempelvis är utbildare, föreläsare, influencer, coach eller liknande känner du säkert din målgrupp väl. Har du kanske ett stort antal följare på sociala medier eller en trogen skara prenumeranter på ett nyhetsbrev? Då når du med all säkerhet ut till din målgrupp bäst genom dina egna kanaler. I det här fallet kanske faktiskt inte utgivning på förlag är det bästa alternativet. Här kan egenutgivning vara ett minst lika klockrent tillvägagångssätt.
Ditt manus är för likt en redan utgiven bok
Ett förlag vill ha en variation bland sina titlar. Kanske har en bok inom samma ämne, tema eller med liknande handling som din, nyligen givits ut av förlaget. Det kan också göra att manuset blir refuserat.
Hur går man vidare?
Men om ens manus faktiskt håller för låg kvalitet och du inte vet vad som håller måttet och inte? Du kanske har fått en standardrefusering utan någon tydlig motivering till det? Hur går man vidare med sitt manus då? Ett sätt kan vara att anlita en lektör som på djupet läser ditt manus och ger återkoppling på det som fungerar bra och vad som kan utvecklas. Då får du konkreta förslag och en handlingsplan över hur du kan jobba vidare med manuset. Du får sällan möjlighet att föra en dialog med förlaget som refuserat, till skillnad från en lektör som du ofta har möjlighet att bolla med. Även om lektören aldrig kan vara helt säker på vad förlaget tyckte, kan hen göra en professionell läsning och ge sina synpunkter.
Att skriva och ge ut sin bok är mångas dröm, men hur går man till väga? Var börjar man? Vad finns det för olika alternativ för att förvandla sitt manus till en bok? I den här artikeln kommer jag att bena ut de tre vanligaste sätten för hur man får ut sin bok på marknaden. Jag kommer att redogöra för skillnaderna mellan bokutgivning på traditionellt förlag, hybridförlag och egenutgivning. Vilka är för- respektive nackdelarna med de olika sätten?
Men först backar vi bandet en smula. En förutsättning för att du faktiskt ska bli utgiven är att du har något att ge ut – ett färdigt bokmanus med en hållbar idé. Självklart, eller hur? Men med det menar jag att om du skriver skönlitterärt är den generella regeln att du måste ha ett färdigt råmanus att lämna in. Du kan alltså inte förvänta dig att bli antagen på bara en idé eller en synopsis. Ett förlag behöver ha ett färdigt råmanus, med en början, mitten och ett slut att ta ställning till. Råmanus brukar man kalla en text som inte är proffsbearbetad, redaktörsläst och korrat. Även om din idé är hur bra som helst, så är det just bara en idé tills den är genomförd. Så skriv klart först och gör manuset så bra du bara kan, innan du skickar till förlagen, om det är den vägen du planerar att gå.
När det gäller fackmanus kan man, rent teoretiskt, bli antagen på ett synopsis. Men då gäller det att din idé är tillräckligt unik eller att du på något annat sätt sticker ut (exv genom att vara en offentlig person känd för något särskilt) så att ett förlag vill satsa. Men nu har jag gått händelserna i förväg.
Ett traditionellt bokförlag, vad menar jag med det? Jo, det är de förlag som tar hand om och bekostar hela produktionen, distributionen och marknadsföringen. Det betyder att man för att få bli utgiven behöver komma igenom nålsögat och bli antagen. Dealen är att de får ge ut din text, de tar hela risken och gör (i princip) hela jobbet. Hit räknar vi såklart de stora drakarna såsom Bonniers och Norstedts men det finns givetvis en hel mängd mellanstora och små traditionella förlag också.
Du som författare tar inga inga ekonomiska risker och det kan upplevas som mycket tryggt att ha ett förlag i ryggen för att ha någon att bolla med. Att komma igenom det där nålsögat kan också ses som en kvalitetsstämpel – en garant för att ens manus är professionellt ”godkänt” och värt att investeras i. Det betyder såklart mycket att ha ett etablerat bokförlag i ryggen som tror på din bok lika mycket som du gör.
Hur många debutanter antas till förlagen?
Och hur stort (eller litet) är det där nålsögat då? Tja, 2009 fick Bonniers in omkring 300 spontanmanus (debutanter) och endast sex stycken ledde till utgivning. Så det handlar i runda slängar om bara någon promille som får chansen på det sättet.
Ersättning till författaren betalas i de allra flesta fall ut i form av royalty, vilket är en procentuell andel av förlagets pris till bokhandeln (s.k. f-pris). Svenska författarförbundet rekommenderar att den andelen ska vara 24 %, enligt Tidningen Skriva 2/2012. Förlaget tar, av förklarliga skäl, sin beskärda del av kakan för att täcka sina omkostnader.
Det finns många fördelar med att bli utgiven på ett traditionellt bokförlag och många skulle nog säga att det positiva överväger. Men det finns några eventuella nackdelar:
Det finns fler ”kockar i soppan” och därmed fler som vill ha något att säga till om. Förläggare, redaktör, korrekturläsare, formgivare, marknadsförare … Det är många som ska säga sitt. Har du svårt för att andra ska bestämma över din baby kan det eventuellt upplevas som en nackdel.
Processen från råmanus till färdig bok tar i regel längre tid än om man tar hand om allting själv. På förlagen finns en viss turordning av böcker, men om du projektleder allt själv så blir det givetvis kortare ledtider.
Utgivning på hybridförlag
Ett hybridförlag är enkelt uttryckt en hybrid mellan traditionellt förlag och egenutgivning. Det innebär att det finns ett antagningsförfarande, det vill säga manuset måste ha kvalitet för att ges ut (efter redaktörsbearbetning). Däremot är nålsögat inte lika litet eftersom författaren är med och finansierar utgivningen. Förlaget tar därmed inte lika stora ekonomiska risker. Författaren har fortfarande ett bokförlag i ryggen som tillhandahåller, eller ger förslag på, professionella resurser i form av frilansredaktörer, korrekturläsare och formgivare. Det betyder att du kan låta förlaget leda hela utgivningsprocessen och inte behöver sätta dig in i det tekniska själv. Du har bollplank, projektledare, marknadsförare och liknande.
Ersättningsmodellen hos olika hybridförlag varierar. Fördelarna är att när investeringskostnaden väl är betald är royaltyn i regel högre och författaren får en betydligt större del av kakan.
Finns det nackdelar med hybridförlag!
Det kräver ett visst kapital av författaren att själv gå in och investera i sin utgivning.
Det blir i regel tuffare att gå plus på sitt författarskap i och med att utgivningen kostar en slant. Men säljer boken bra så …
Egenutgivning – att skriva och ge ut sin bok på eget förlag
Ett tredje alternativ är att satsa på egenutgivning, det vill säga att ge ut på eget förlag. För att ge ut sin bok själv krävs att man har eget företag, men det räcker med enskild firma vilket är lätt att starta upp.
Att ge ut sin egen bok innebär att du tar hand om hela utgivningsprocessen på egen hand. Du kan givetvis också ta hjälp av en professionell projektledare. Att ge ut sin bok på egen hand ger dig som författare benkoll och kontroll på hela utgivningen. Du bestämmer helt själv och behöver inte ta hänsyn till andras önskemål. Därmed inte sagt att man inte bör lyssna på andra. Och du behöver faktiskt ta hjälp av yrkeskunniga personer, såsom redaktör, formgivare och korrekturläsare, som kan hjälpa till att vässa manuset och paketera det till en estetiskt tilltalande produkt. Att göra alla de här delarna själv är ingenting jag rekommenderar – åtminstone om du vill nå ut till en större publik. Är det en bok som bara ska nå de allra närmaste är det en annan femma.
Finns det nackdelar med egenutgivning?
Det tar tid och kraft att sätta sig in i hur man ger ut en bok, hitta duktiga frilansare och tryckeri.
Boken får inte samma kvalitetsstämpel som en förlagsutgiven bok. Du måste göra all marknadsföring och införsäljning till bokhandlar och liknande själv.
Författaren själv tar hela den ekonomiska risken – och förtjänsten, om det går bra för boken.
Men visst finns det framgångssagor med egenutgivare. Emelie Schepp till exempel gav 2013 ut sin debutbok på eget förlag och med sina 40 000 egenhändigt sålda ex sägs hon vara Sveriges mest framgångsrika egenutgivare. Dessutom blev hon genom den boken upptäckt och upplockad av ett stort förlag. En solskenshistoria men visst går det att lyckas!
Så det finns några alternativ när man vill skriva och ge ut sin bok. Möjligheterna är många i dag i och med den tekniska utvecklingen, om man kan tänka sig att gå lite utanför de traditionella ramarna.
Behöver du hjälp med att ge ut din egen bok? Kontakta mig och berätta om din bokidé!
Att beskriva sin bok tycker många är svårt. Att göra det för någon som du vill ska bli så intresserad att hen ska vilja ge ut din bok kan tyckas stört omöjligt. Att skriva följebrev handlar om att pitcha din bok för att försöka få förlaget att vilja kasta sig över ditt manus.
Vad ska följebrevet innehålla?
Ett följebrev ska väcka intresse, både för dig som författare och ditt manus. Vem är du? Vad om dig är relevant att berätta? Din yrkesbakgrund, din familjesituation eller ditt brinnande intresse för ämnet i fråga? Välj med omsorg.
Nästa punkt är att berätta om ditt manus. Ett tips är att svara på de gamla hederliga journalistfrågorna: Vad, när, var, vem och varför? (Hur är troligtvis överflödigt här). Förlaget vill veta vad det är för typ av bok (genre o s v), när det utspelar sig (historisk tid, nutid, framtid), var den utspelar sig (på Manhattan, i Umeå), vem handlar boken om och något om hens drivkraft eller önskan. Slutligen kan det vara relevant att skriva något om varför du har skrivit boken (för att lära ut någonting, för att inspirera eller helt enkelt för att underhålla).
Konkurrenter och unicitet
För att fortsätta vidare på vem du är – kan du visa att du har något unikt med din bok? Kanske har du ett nytt grepp på en gammal genre? Var noga med att visa vad det är som gör att din bok ligger rätt i tiden. Du kan också göra tvärtom och likna dig med en känd författare för att förklara vad du har för stil. Är huvudkaraktären Sveriges svar på Bridget Jones eller är det en thriller i Kvinnan på tåget-anda? Så länge du gör det med glimten i ögat och lite klädsam ödmjukhet kan det vara ett sätt att väcka nyfikenhet.
Slutligen
Visa att du har ett starkt engagemang och en passion för ditt ämne och din bok. Låt det lysa igenom på ett naturligt sätt. Klyschornas klyscha, men inte desto mindre sant: Var dig själv, gör dig inte till på ett konstlat sätt. Skriv kort – max en A4 brukar vara rådet från de flesta förlag. Visa att du har gjort din hemläxa och skicka till förlag som ger ut sådana böcker som din och anpassa brevet efter varje förlag. Inga massmail!
Någon som verkligen kan konsten att skriva följebrev är Jonas Jonasson. Här kan du läsa hans brev i sin helhet för sin Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och som fick Piratförlaget att nappa.
Det finns inget självklart recept på hur ett bra följebrev är utformat, men personlighet är alltid bra. En som lyckades förmedla alla viktiga delar med en stor portion personlighet och humor är Jonas Jonasson. Här är följebrevet i sin helhet, som han skickade till Piratförlaget, tillsammans med manuset till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann:
Jag heter Jonas Jonasson och jag bifogar härmed mitt manus till roman för påseende. Fast egentligen heter jag inte Jonas utan Pär-Ola, men det går inte att heta det jag heter där jag bor, i italiensktalande delen av Schweiz. Så det blev Jonas i stället, efter far. Jonas Jonassons låter dessutom bättre nu när jag ska bli bästsäljarförfattare…
Jag har en bakgrund som reporter på Smålandsposten; reporter, redigerare och mellanchef på Expressen; egen mediekonsult i Polen och Baltikum för Bonniers räkning; samt producent och konsult för bland andra TV4, via OTW Media AB som jag delägde. I tillägg till det studerade jag en gång i tiden svenska och spanska på Göteborgs universitet.
Och nu tänkte jag att jag skulle bli författare, kanske i samarbete med er?
Det bästa med alltihop är manuset som sådant (om ni frågar mig, fast det gör ni nog inte). En Paasilinna-Forest Gump-inspirerad skröna, med enstaka inslag av Den tappre soldaten Svejk och Röde orm. Det är vårdat skrivet, kul, absurt, högst omoraliskt och kul igen. Visst har jag en och annan djupare tanke med det jag skrivit, men i första hand är det en kommersiell produkt avsedd att förnöja.
Det är det bästa med alltihop. Det näst bästa är att jag har många liknande historier som helst i huvudet om ni – som jag – skulle tycka om den första.
Det tredje bästa ska jag inte trötta er med nu. Först får ni läsa och i bästa fall höra av er.
Från Konsten att skriva en bästsäljare (Lagerwall & Wennersten, 2011).
Hur det gick med det här följebrevet vet vi. Piratförlaget blev förtjusta, manuset blev antaget och Jonasson är den bästsäljaren han föresatt sig att bli. Resten är historia som man säger.
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om vad en lektör gör och nu tänkte jag gå vidare till vilken redaktörens roll är för ett manus. Antingen är det redaktören på ett förlag eller så kan man anlita en frilansredaktör om man exempelvis vill ge ut sin bok på egen hand eller för att vässa det ytterligare innan man skickar det till förlag. Redaktörens roll är inte densamma som korrekturläsarens och vad en korrekturläsare gör går jag in på mer i ett annat inlägg.
Vad gör en redaktör?
Ofta får jag förfrågningar från privatkunder om korrekturläsning av deras färdigskrivna manus, och det visar sig ofta att man hoppat över ett viktigt steg – redigeringen. Bara för att man har fått ihop sin story behöver det inte betyda att det är färdigt. Har man inte gått igenom det några redigeringsvändor törs jag lova att det inte är färdigt. Och även om man själv redigerar efter bästa förmåga, är det inte dumt att låta en redaktör gå igenom det.
Det redaktören gör är en fortsättning på lektörens jobb kan man säga. Hen ser över strukturen och ger förslag på ändringar och ser där det kan behövas förtydligas eller utvecklas. Använder sig författaren av några favorituttryck eller slitna klyschor? Behöver några scener eller tankegångar utvecklas ytterligare eller är författaren tvärtom övertydlig och behöver stryka ned? Eventuella logiska luckor ska fyllas igen och kanske hela stycken ska flyttas. Hur fungerar karaktärerna? Allt sådant och lite till går redaktören igenom i manuset för att det ska bli så bra som det någonsin kan bli. Texten är naturligtvis fortfarande författarens och det är självklart bara förslag. Men det är oftast bra att ta hjälp av en redaktör som ser på texten utifrån med proffsögon. Hur duktig man än är på att skriva och bygga historier, karaktärer och dramaturgi, så är det omöjligt att se på sin text med objektiva ögon. Dessutom blir man hemmablind och ser inte sina missar. Det kan också vara väldigt skönt att lämna över manuset till någon annan när man själv är så trött på det så att man vill kräkas . Att då få feedback av någon som kommer med konkreta förslag är ovärderligt.
Det är inte ovanligt att det blir några vändor med redaktören, men det är ofta nödvändigt för att alla frågetecken ska rätas ut. Får man sin bok utgiven på ett etablerat förlag ingår alltid redaktörsarbete.
