Titel: Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns. Författare: Alexander Katourgi Förlag:Lys Förlag
För att en översättning ska vara bra så får den inte synas, är budskapet i ”Svenskan går bananer”. Det får till exempel inte förekomma svengelska uttryck, felaktig ordföljd eller konstiga talesätt. Men räcker det där? Nej, det gör ju inte det. Alexander Katourgi gör en djupdykning i allsköns problem som en översättare kan ställas inför. Hur gör man till exempel när det gäller ordvitsar? Eller i tv-program och filmer, när det man ser i bild inte alltid överensstämmer med det översatta?
Med stor portion humor och kunskap
”Svenskan går bananer” är en bok om översättningssvenska, från i huvudsak engelska, och vänder sig i första hand till andra översättare. Men även jag, som icke-översättare men allmän språknörd och självutnämnd språkpolis hade stort utbyte av den här boken. På ett enkelt, pedagogiskt och underhållande sätt går författaren igenom hur översättningssvenskan kan ställa till det och varför det sticker i ögonen. Han går inte bara igenom svårigheterna med att hitta rätt rent idiomatiskt utan också utmaningarna med att hitta rätt intensitet och nivå i ord och uttryck. Språk är inte ”bara” språk. Det är i allra högsta grad en produkt av hur vi kulturellt och historiskt ställer oss till religion, sexualitet eller politik. ”Svenskan går bananer” har gett mig många fler infallsvinklar på hur komplext språket i allmänhet och översättaryrket i synnerhet är. Hatten av, verkligen!
Man får sig också en repetition i svensk grammatik på ett lättsamt sätt. Jag fick fräscha upp begrepp som utrum och modalpartiklar bland annat. Och vore det inte för författarens humoristiska angreppssätt hade boken kunnat bli torr och tråkig. Det är den inte nu. Långt ifrån.
Som den gamla sägningen lyder: Den här boken är verkligen min kopp te!
Har ditt manus blivit refuserat av ett, eller kanske flera, förlag? Det kan naturligtvis kännas tufft, nedslående och ledsamt, men det behöver ju faktiskt inte betyda att ditt manus håller låg kvalitet. Det kan finnas många anledningar till att ett manus blir refuserat och i det här inlägget listar jag några av dem.
Anledningar till att ens manus blir refuserat
Förlaget ger inte ut den sortens litteratur
Det är viktigt att kolla upp ordentligt vilka förlag som ger ut den sortens böcker som liknar det manus du själv har skrivit. Är du osäker på vilka förlag du ska skicka till? Ett tips är att titta i bokhandeln eller på biblioteket och se på vilken hylla din bok skulle passa in rent genre- eller ämnesmässigt. Kolla efter vilka förlag som har gett ut dessa böcker. Titta gärna på flera ställen för att få en så heltäckande bild över möjliga förlag som möjligt. Glöm inte de små förlagen.
Din målgrupp är för smal
Detta kan vara fallet om du har skrivit ett fackboksmanus, kanske om din specialistkompetens. Förlagen har kommersiella intressen, det går inte att komma ifrån, och de behöver nå sina ekonomiska mål. Och de måste ge ut böcker som har en tillräckligt stor målgrupp. Men om du exempelvis är utbildare, föreläsare, influencer, coach eller liknande känner du säkert din målgrupp väl. Har du kanske ett stort antal följare på sociala medier eller en trogen skara prenumeranter på ett nyhetsbrev? Då når du med all säkerhet ut till din målgrupp bäst genom dina egna kanaler. I det här fallet kanske faktiskt inte utgivning på förlag är det bästa alternativet. Här kan egenutgivning vara ett minst lika klockrent tillvägagångssätt.
Ditt manus är för likt en redan utgiven bok
Ett förlag vill ha en variation bland sina titlar. Kanske har en bok inom samma ämne, tema eller med liknande handling som din, nyligen givits ut av förlaget. Det kan också göra att manuset blir refuserat.
Hur går man vidare?
Men om ens manus faktiskt håller för låg kvalitet och du inte vet vad som håller måttet och inte? Du kanske har fått en standardrefusering utan någon tydlig motivering till det? Hur går man vidare med sitt manus då? Ett sätt kan vara att anlita en lektör som på djupet läser ditt manus och ger återkoppling på det som fungerar bra och vad som kan utvecklas. Då får du konkreta förslag och en handlingsplan över hur du kan jobba vidare med manuset. Du får sällan möjlighet att föra en dialog med förlaget som refuserat, till skillnad från en lektör som du ofta har möjlighet att bolla med. Även om lektören aldrig kan vara helt säker på vad förlaget tyckte, kan hen göra en professionell läsning och ge sina synpunkter.
Jag arbetar ofta med fackboksmanus, som redaktör eller lektör, och det finns några återkommande problem som jag ser i många manus. Vissa återkommer oftare än andra, men här har jag kokat ned det till 5 misstag många gör när de skriver fackbok.
Problem #1: Innehållet i manuset känns spretigt.
Lösning: Begränsa ditt ämne. Ju mer du begränsar dig desto mer tydlig blir boken och därmed blir den lättare att hitta för din målgrupp. Det kan vara frestande att vilja få med så mycket som möjligt men välj ditt ämne med omsorg. Om du exempelvis vill skriva om hälsa och träning försök i möjligaste mån att nischa in dig på en särskild träningsform, exempelvis yoga, istället för att försöka täcka flera.
Problem #2: Innehållet har ingen tydlig röd tråd och fokuserar på många närliggande saker samtidigt.
Lösning:Formulera ditt syfte. Det här hänger intimt ihop med föregående punkt. När ämnet är satt är det dags att formulera sitt syfte. Vad vill du säga med din bok? Varför vill du säga det? Att ha ett tydligt formulerat syfte hjälper dig att hålla en genomgående röd tråd i manuset. Skriv ned syftet någonstans i inledningen eller bakgrunden till boken. Det ger också läsaren rätt förväntningar på boken. Ett otydligt syfte ger ett otydligt innehåll.
Problem #3: Texten känns kompakt och är svårnavigerad.
Lösning: Lägg tid på rubriksättning. För att få en tydlig struktur och överblick för läsaren är det viktigt med rubriker och indelning i stycken. Syftet med rubriker är både att de ska vara intresseväckande, spegla innehållet och göra det lättare för läsaren att navigera i texten. Så istället för att skriva en rubrik som heter ”Exempel 1” så är det mycket mer effektivt och läsvänligt att skriva vad exemplet handlar om, till exempel ”Bättre sömnrutiner” eller vad det nu kan handla om. Rubriker gör också att brödtexten lättas upp vilket ytterligare bidrar till läsvänligheten. Förutom namnen på rubrikerna är det också viktigt att hålla koll på rubriknivåerna, det vill säga vilka rubriker som bör ha underrubriker.
Problem #4: Språket rimmar inte med innehållet.
Lösning: Hitta ditt tilltal som avsändare. Hur ska din ton vara? Lättsam eller allvarlig? Ska du skriva i jag-form eller ur ett allmänt perspektiv? Tonen är inte helt oviktig då den säger en hel del om dig som författare. En lättsam och/eller humoristisk ton kan vara frestande ibland, men se upp så att det inte ”slår över” och blir raljerande – det kan få helt motsatt effekt alternativt kan det få dig att låta oseriös. På samma sätt kan en alltför allvarlig eller akademisk approach i förhållande till ditt ämne i värsta fall få dig att låta torr och tråkig. Prova dig fram till något som känns naturligt utifrån ditt ämne och din personlighet och var inte rädd för att låta någon i din närhet läsa och komma med input.
Problem #5: Texten slutar i ett ingenting och/eller väldigt abrupt.
Lösning: Var medveten om hur du vill lämna läsaren. Glöm inte bort slutet. Var noga med att knyta ihop säcken och guida läsaren hela vägen in i mål. Sammanfatta dina resultat, resonemang eller insikter och visa att du är med läsaren ända in i slutet. Med vilken känsla vill du lämna läsaren? Vad vill du att hen ska göra, känna eller veta när boken är utläst? Svara på de eventuella frågor du ställer i början eller sammanfatta dina insikter i en checklista. Lika viktig som inledningen till boken är, lika viktig är avslutningen.
Vad mer kan vara svårt när man skriver fackbok? Vilken är din största utmaning?
Att skriva fackbok är ett utmärkt sätt att marknadsföra sig själv och sitt varumärke. Det är ett bra sätt för kanske framför allt lite mindre företag att sticka ut hakan och visa att de är, eller vill bli, en auktoritet inom området. Man kan givetvis också skriva en fackbok om sin hobby, något man har extra mycket kunskap inom och kanske vill lära ut åt andra.
Vad är det man ska tänka på när man ska skriva fackbok? Att gräva där du står är ett tips och nästan en förutsättning för att det ska bli bra och unikt. Det är ju din vinkel som är din USP (Unique Selling Point) och det minimerar även din research.
Att välja ämne
Men vi tar det från början. Vad är det du vill förmedla? Utgå ifrån dig själv och din vardag, vilka lärdomar har du gjort i livet eller vad är ditt specialintresse. Har du ett brinnande intresse för 80-talshårdrock? Har du sparat alla dina OKEJ-tidningar från barndomen med alla dina gamla idoler, ja, men då kanske det är ditt ämne? Kanske är du inredare med specialistkompetens på feng shui, eller en PR-konsult som hjälper företag att synas i sociala medier? Många väljer att skriva en bok om sin profession, som ett led i marknadsföringen av sig själv och sitt företag. Att skriva fackbok om sin expertis är ett sätt att positionera sig på marknaden och visa sig som en auktoritet.
Om vi tänker USP igen så kanske du har varit sjukskriven för utmattning till exempel. Då kanske du vill rikta dig till utmattade kvinnor och ge tips på hur de kan hitta sin väg tillbaka genom feng shui. Där har du din specifika nisch och din unicitet. Dra nytta av dina specifika kunskaper.
I valet av ämne är det också relevant att tänka på vad som skrivits om det tidigare. Hur kan du göra idèn så unik som möjligt?
Vem är din målgrupp?
Vem är din tänkta läsare? Ringa in din målgrupp så att du vet vem du skriver till. Är det personer inom samma bransch som du? Eller personer som enbart delar din passion för ditt ämne? Är det nybörjare eller personer som vill vidareutvecklas inom sitt område? Se till att verkligen lära känna din målgrupp så att du vet hur du ska anpassa ditt innehåll. Var inte rädd för att nischa dig och tänka smalt.
Vilket är ditt syfte?
Nu när du vet vilken målgrupp du har är det lätt att få kläm på syftet. Det här hänger ihop med ditt syfte – varför vill du skriva fackbok? Är syftet att informera människor om exempelvis nya skatteregler, lära ut en arbetsmodell eller vill du helt enkelt bara bidra med underhållning och förströelse? Här gäller det att hitta ditt varför. Att avgränsa och ringa in ditt syfte handlar lika mycket om att veta vad du inte vill skriva om. I inredningsexemplet igen kan det handla om att du bara vill skriva om hur man ska tänka gällande möbler, men inte om växter.
Hur strukturerar man sin fackbok?
I vilken ände börjar man, hur strukturerar man sin text? En bra grundregel är att tänka ”tratten” eller den upp-och-ned-vända triangeln. Börja övergripande och gå allt smalare, från omvärldsanalys till att bli allt mer specifik in i ditt ämne. Då visar du också att du har koll på vad som gjorts inom ditt område tidigare men presenterar samtidigt dina nya upptäckter, kunskaper eller metoder inom ämnet.
Berättarröst och perspektiv
Så kommer vi till ditt berättarperspektiv, din röst. Ska du berätta i jagform eller ha ett mer allmänt tilltal? Hur personlig vill du vara? Det här beror såklart på vilket ämne du skriver om och hur din ingång i ämnet ser ut. Skriver du om din resa från utbränd till framgångsrik företagare är det oundvikligt att vara personlig, där är snarare frågan hur du drar gränsen till ditt privatliv. Är ditt ämne istället hållbart mode är det inte lika självklart att du ska skriva i jagform, men återigen, allt beror på syftet.
Oavsett hur du väljer att göra är du som författare någon som läsaren måste förhålla sig till, vilket har att göra med din trovärdighet och auktoritet inom ämnet. Läsaren vill och behöver veta vad du har för relation till det du skriver om. Så även om du inte skriver din bok i jagform bör ett förord eller en inledning finnas med, där du introducerar dig själv och hur din resa har sett ut så att texten hamnar i ett sammanhang. Det ger dig legitimitet.
