Det kom ett mail härförleden med frågan: Hur gör man egentligen när man ska skicka manus till förlag? Så jag tänker att jag skriver ett inlägg om det. Vad behöver man tänka på när man ska skicka manus till förlag? Vilka ska man skicka till? Vad vill förlagen ha?
Ja, detta med att skicka manus till förlag kan verkligen vara en djungel, det kan jag förstå. Det finns ju så många för det första – och vilka ska man då välja? Enligt Wikipedia finns det omkring 1000 bokförlag i Sverige, de flesta är dock små enpersonsföretag som inte ger ut böcker i någon stor skala. Så var för det första noga med att kolla upp så att det förlag du vill skicka till är ett kommersiellt bokförlag som tar emot andras manus för utgivning.
Vilken typ av manus har du skrivit?
Vad är det för manus du har skrivit? Är det en fackbok, en roman för unga vuxna, en feelgood eller en bilderbok? Manusets genre har betydelse för vilka förlag du ska skicka till eftersom många
Hur väljer man förlag?
Boktugg har listat Sveriges 50 största förlag som kan vara till hjälp för dig. Var uppmärksam på att de listas förlagsgruppsvis, det vill säga att Bonnierförlagen och Norstedts förlagsgrupp innefattar en mängd olika bokförlag.
Titta på förlagens hemsidor eller sociala medier, där står det vilken typ av manus de välkomnar. De flesta förlag är också tydliga med vad de inte ger ut. Kika också på vilka böcker och författare som de redan har gett ut för att se om ditt manus verkar rätt för dem. Skriver de att de inte ger ut lyrik så ska du inte skicka ditt lyrikmanus dit utan leta upp ett förlag som istället uttryckligen ger ut det. Behöver du tips på vilka bokförlag som ger ut böcker inom ditt område kan du gå till biblioteket eller bokhandeln och botanisera. På vilken hylla hade din färdiga bok passat in och vilka förlag har gett ut böckerna på den hyllan?
Vill du få din bok utgiven på traditionellt förlag eller kan du också tänka dig hybrid- eller egenutgivning? Det är också något du bör ha koll på när du googlar runt bland förlag och egenutgivartjänster.
Skriva följebrev
Förutom själva manuset brukar förlagen vilja ha ett så kallat följebrev också. I det brevet presenterar du kortfattat dig själv, ditt manus och ditt skrivande. Lyft det som är relevant och intressant i förhållande till det du skriver om. Här behövs ingen lång roman utan ca en A4-sida brukar vara lagom.
Så när du har hittat vilka förlag du vill skicka ditt manus till så är det några saker att kolla bara. Hur vill förlaget att ditt manus ska vara när du skickar in det? Det vanligaste brukar vara att manuset ska vara skrivet i Times New Roman, 12 punkter, med 1,5 radavstånd och normala marginaler. Minimera antalet korrfel genom att slå på stavningskontrollen och läs igenom texten innan du skickar. Är du riktigt noggrann eller vet med dig att du har svårt att upptäcka felen själv låter du en kompis läsa.
Sedan är det bara att trycka på skicka-knappen och sätta sig och vänta. Var medveten om att det i de flesta fall tar flera veckor upp till ett par månader innan du får svar, så här kan det krävas starka nerver och något att sysselsätta sig med. Av den anledningen kan det vara en bra idé att skicka till flera förlag samtidigt.
Stort lycka till!
P.s. Du har väl sett till att manuset är ordentligt genomgånget innan du skickar det vidare? Läs mer om vilken hjälp du kan få genom skrivprocessen här:
Har du bestämt dig för att du vill skriva en fackbok men vet inte riktigt hur du ska komma igång eller hur man gör? Vilka är fackbokens byggstenar? I det här inlägget listar jag de viktigaste delarna som en fackbok består av. Det är också dessa byggstenar jag i huvudsak utgår ifrån när jag lektörsläser fackboksmanus.
Ämnet
Först och främst är det ämnet för din bok – vad är det du vill skriva om? Det kan ju tyckas självklart, men det är en hel del som du behöver ta ställning till vad gäller ämnet. Hur ska du avgränsa dig, till exempel? Var inte rädd för att nischa dig och skriva om ett förhållandevis smalt ämne. Tänk gärna vinkel, som man pratar om inom journalistiken. Vem du som författare är spelar också roll, det vill säga vilken ingång du har till ämnet eller vilken tes du vill driva.
[…] du kan inte skriva för alla, för då skriver du för ingen.
Syfte
Vikten av att ha ett klart och tydligt syfte med sin bok kan inte nog understrykas. Syftet är ditt varför. Varför ska någon läsa din bok och vad vill du uppnå med den? Varför vill du skriva om just det här ämnet, vad kan du tillföra? Boken kan bli väldigt olika beroende på om syftet är att underhålla, utbilda eller informera. Det här kan du behöva återkomma till flera gånger under tidens gång. Ha det gärna uppskrivet någonstans lättillgängligt vid din skrivplats så att du ser det och påminns. Det hjälper dig att hålla kursen och inte fladdra iväg i associationer.
Målgrupp
Du har garanterat hört det förut; du kan inte skriva för alla för då skriver du för ingen. Tänk noga igenom vilka du helst vill nå och ringa in den målgruppen. Sedan finns det inget som säger att du inte kommer nå ut till människor utanför den primära målgruppen, men se det i så fall som en bonus. En tydligt definierad målgrupp (exv kvinnor i en speciell yrkesgrupp, pappor i ett visst åldersspann, personer med en specifik utbildningsbakgrund o s v) gör att det är lättare att få människor att känna sig träffade och ta till sig av det du vill nå ut med. Ha gärna en uppdiktad person (en så kallad persona) i åtanke när du skriver och tänk dig att du skriver direkt till hen.
Marknadsmässighet
Fyller din tänkta bok något hål på marknaden? Ligger ämnet/vinkeln rätt i tiden? Ja, det här kan väl vara något av det svåraste när det gäller böcker, och kanske särskilt fackböcker. Här finns det givetvis inga klara svar, för vem vet egentligen vilken bok som säljer? Det är liksom hela knäckfrågan inom förlagsbranschen. Men man kan i alla fall försöka definiera för sig själv vilken lucka man vill fylla och i vilken mån det finns en marknad för ämnet. Kanske har du redan en egen marknad som föreläsare, utbildare eller coach till exempel?
Struktur
En annan mycket viktig del av fackbokens byggstenar är manusets struktur och disposition. I korthet gäller det att hålla en röd tråd så att texten blir lättöverskådlig och tydlig. Använd dig av rubriker och även av olika rubriknivåer som leder läsaren genom texten. Bristen på rubriker kan vara en av de vanligaste felen jag ser när jag läser fackboksmanus. Se till att få ned alla nyckelord, begrepp och rubriker och gör gärna ett synopsis för att veta vad du vill ha med i din bok. Börja sedan att skriva, ordningsföljden kan man laborera med efter hand.
Språk och stil
Ett välarbetat språk är självklart alltid viktigt, vilken typ av bok du än skriver. Det som skiljer sig mellan skön- och facklitteratur kan grovt sägas vara graden av gestaltning. Stilen i en fackbok bör generellt sett vara enklare och rakt på sak än i en prosatext där du kan vara mer fri. Anpassa språk och stil utifrån ämnet och målgruppen, men också utifrån vem du som författare är. Hur vill du uppfattas? Vetenskaplig och korrekt eller humoristisk och lättsam – eller en blandning mellan de båda? Språket får gärna vara skojigt, om det passar formen i övrigt, men ett litet varningens finger kan vara på sin plats. Tänk på att det kan vara en fin linje till vad som är överstyr. Du vill ju inte skrämma bort läsare som inte gillar/förstår din humor. Det viktigaste är att du når fram till läsaren på det sätt du vill. Språket ska inte stå i vägen för budskapet.
November är slut och därmed också NaNoWriMo – National Novel Writing Month. Jag bestämde mig för att delta för första gången, men på mitt sätt. Jag skrev på mitt fackboksprojekt istället och tänkte att jag skulle sammanfatta mina slutsatser i det här inlägget.
Vad är NaNoWriMo?
NaNoWriMo är alltså ett slags skrivtävling där man ska skriva ett första utkast på 50 000 ord till en ny roman på 30 dagar. Istället för ett romanutkast valde jag att skriva utkastet till ett fackboksmanus jag bara precis hade börjat fundera på och planera, så det blev mitt projekt. Jag såg det helt enkelt som en skrivutmaning för mig själv där mitt mål blev att skriva lite varje dag under november månad, oavsett om det skulle resultera i 50 000 ord eller inte. November månad är ju för övrigt perfekt för att göra en sådan här utmaning. Årets kanske tråkigaste månad, i år kryddat med pandemi, social isolering och lite extra gott om tid?
Vilka lärdomar drar jag av NaNoWriMo?
I ärlighetens namn hade jag kunnat kalla min utmaning för vad som helst, men nu hakade jag på NaNoWriMo bara för att det redan är ett etablerat begrepp i skrivvärlden. Själva grejen med utmaningen var just att jag satte upp ett mål för mig själv som var SMART, det vill säga:
Specifikt: Att skriva ett första utkast på ett (i stort sett) nytt projekt.
Mätbart: Allt från ett par meningar till en och en halv sida nyproducerad text. Bara ny text – inte gå tillbaka och redigera det jag skrivit dagen innan. Mycket viktigt!
Accepterat: Ämnet känns väldigt angeläget för mig vilket gjorde att jag prioriterade upp skrivprojektet före slö-gluttande på tv-serier eller sociala medier.
Realistiskt: Att skriva lite (eller mycket) varje dag under en månads tid var verkligen realistiskt, även för någon som har en hektisk vardag.
Tidsbundet: En begränsad tid på 30 dagar var perfekt för mig. Inga oceaner av tid, men ändå tillräckligt för att känna att det kan hinna bli något.
Så hur gick det då?
Nej, det blev inga 50 000 ord skrivna och jag lyckades inte skriva riktigt varje dag. En helg hade vi besök och då prioriterade jag det istället och någon annan dag gick bort på grund av trytande ork. Men resultatet blev ändå drygt 17 000 ord och jag är jättenöjd! Hade jag inte satt upp målet för mig själv hade det kanske (antagligen) inte blivit skrivet en rad. Jag skrev om allting jag hade tänkt och fyllde de rubriker jag planerat så jag nådde ändå mitt mål. Jag vet om att texten innehåller mycket upprepningar, riktigt dåligt språk på sina håll och saker jag inte ens vill behålla. Men det är en råtext och något som går att bearbeta, utveckla och förbättra. Det var ju ”bara” det som var mitt mål.
Nu ska texten få ligga till sig lite över jul och nyår, till minst januari-februari i alla fall. Sedan kanske jag kör en ny skrivutmaningsmånad, men med redigering istället. 31 dagar redigering i mars kanske?
Jag har tidigare skrivit flera inlägg om vad en redaktör gör för texten och varför man behöver en redaktör. Men här tänkte jag fokusera på redaktörens funktioner. Man kan nämligen säga att en redaktör är flera olika saker i en och samma person.
En redaktör är ju den personen som, först och främst, hjälper dig att redigera ditt manus. Det är lite vad jag skulle kalla för:
Skrivläraren
Som ”skrivlärare” (det låter lite strängt, men i brist på bättre ord så …) kollar jag bland annat på den röda tråden. Hör allt som står i manuset hemma där, eller finns det saker du kan stryka? Finns det resonemang och trådar som behöver knytas ihop och/eller utvecklas för att målgruppen ska förstå vad du vill få fram? Strukturen behöver också ses över. Har du skrivit sakerna i rätt ordning eller är det kapitel eller stycken som du behöver stuva om? Slutligen ger jag förslag och återkoppling på det språkliga. Hur kan du omformulera för att budskapet ska bli glasklart?
Men en redaktör har även många andra funktioner som jag ser det – funktioner du eventuellt inte tänker på.
Proffsläsaren
Det är viktigt att ta reda på hur texten tas emot och landar hos läsaren. En annan av redaktörens funktioner är att vara ett slags proffsläsare som kan hjälpa dig att avgöra hur väl texten fungerar som helhet. En redaktör läser texten kritiskt och ställer frågor i marginalen. Vad är det som händer här? Är det logiskt utifrån den karaktären, eller om det är en fackbok: Hänger man med i resonemanget?
Problemlösaren
Sitter dramaturgin som en smäck? Händer det för mycket eller för lite? Behöver du göra mer research eller underbygga med fler intervjuer? Att vara redaktör är att vara en problemlösare som lyfter fram där det haltar och kommer med konkreta förslag om det som sker på manussidorna. Inte bara det rent språkliga utan också paketering och innehåll – även om jag såklart vet att det är du som besitter expertisen på ditt ämne eller story.
Bollplanket
Men förutom den rent handgripliga hjälpen så kan du också använda din redaktör som bollplank under processens gång. Redaktören ger inte bara konkreta förslag på förbättringar och återkoppling på problem som kommentarer i texten. Jag brukar också skriva ett dokument vid sidan av med längre resonemang. Inte sällan har vi även telefon- eller Skypemöten där jag fungerar som rådgivande när det gäller både rent skrivtekniska, men även innehållsliga, frågor. Ofta är det skönt att kunna diskutera sin text med någon som är insatt i ens manus. Kanske har du suttit som en eremit och skrivit många långa månader (eller år?). Ta chansen att bolla dina idéer med redaktören – en person som kan din text nästan lika bra som du själv.
Påhejaren och inspiratören
Sist, men absolut inte minst – den av redaktörens funktioner som lätt kan glömmas bort, men som är superviktig. Din egen heja-på:are, inspiratör och ditt stöd. En redaktör ska ju inte bara se det som kan utvecklas och bli bättre, utan också det som redan är bra. För självklart är det mycket som är fantastiskt redan. Det kan vara lätt att glömma det som författare bland alla kommentarer och förslag på ändringar. Som författare kan det då kännas som att allt är skräp och att man vill slänga alltihop. Så är det såklart inte och då behöver redaktören träda in för att hjälpa till och peppa och stötta.
Vad en redaktör inte är
Slutligen vill jag berätta vad en redaktör inte är. Korrekturläsare. Blev du förvånad nu? Även om jag när jag redaktörsläser ser och rättar korrekturfel längs vägen så är det inte min huvuduppgift. Man läser på helt olika sätt som redaktör och korrekturläsare, det är helt enkelt olika glasögon. Redaktören ska se till alla delar ovan och kan och bör då inte fokusera på de små detaljerna. Det är därför en helt ny person ska träda in när det kommer till korrekturläsningen, så att det blir helt fräscha ögon på texten med korrekturläsarglasögonen på, för att fokusera på småduttet. Var sak har sin tid.
Är du specialist inom ett särskilt ämne? Vill du dela med dig av din kunskap till omvärlden? För att sälja mer, öka på ditt anseende i branschen eller för att inspirera andra? Här är 5 anledningar till att skriva en bok om din kompetens!
Är böcker verkligen framtiden då? Ja, en titt på Svenska förläggarföreningens siffror visar att bokutgivningen har legat relativt konstant de senaste åren och ingenting tyder på att den siffran håller på att gå ned. Det kan på ett sätt verka motsägelsefullt i den tid vi lever med tillgång till snabb information som är i ständig förändring. Eller är det just därför som så många skriver? För känslan av att producera något hållbart och varaktigt, som inte slängs i pappersåtervinningen eller försvinner i flödet av sociala medieruppdateringar?
För vem?
Men först tänkte jag prata lite om för vem som har bra nytta av att skriva en bok om sin kompetens. Jag tänker att det för det första passar för många företagare inom kunskaps- eller utbildningsfältet. Föreläsare är en annan klockren kategori där det finns en tydlig målgrupp för det specifika budskapet. Är du coach, handledare eller instruktör och vägleder andra människor eller influencer/inspiratör är det ytterligare yrkeskategorier som kan gynnas av en bok.
Men givetvis behöver man inte driva företag för att ha ett bra ämne att skriva om. Dina kunskaper och erfarenheter genom arbete, studier, fritidsintressen eller familjesituation kan vara en lika stor inspirationskälla till en bok. Det viktiga är att du har något som du vill bidra med.
Men då hoppar vi över till vilka anledningarna kan vara till att skriva en bok om din kompetens:
1. Sprida ny kunskap om ett ämne
Du kanske har utvecklat en ny säljmetod eller löst problemet med barn som inte kan sova på nätterna (I wish!). Givetvis ska du dela med dig av din nya kunskap så att du kan hjälpa frustrerade säljare eller trötta småbarnsföräldrar.
2. Stärka ditt varumärke
Skriver du en bok om din expertis marknadsför du dig själv som expert, vilket gör dig mer synlig och höjer ditt anseende. Boken kan bli ett klockrent komplement till din ordinarie verksamhet och en förlängd arm av dig och din expertis.
3. Ha som giveaway till dina kunder
Det är alltid trevligt att kunna ge bort en gåva till dina kunder/gäster/prenumeranter. En tryckt bok med dina bästa tips, inspiration, övningar eller nya rön inom ditt segment kommer garanterat att uppskattas av dem som gillar dig och ger även mycket goodwill till dig. Du kan också ge bort den i samband med mässor eller andra event. Inte lika lätt att slänga som en flyer, eller hur 🙂
4. Boken som ditt stora visitkort
Tänk att ha en hel bok att breda ut sig på där du kan berätta om ditt favoritämne, din specialistkompetens, bakgrund, dina värderingar och kärnvärden. Snacka om stort (och tjockt!) visitkort.
5. Boken som kurslitteratur/utbildningsmaterial
Beroende på vem du är och inom vilken bransch du verkar kanske du vill sprida din kunskap som kurslitteratur, handbok eller läromedel. Kan din specialistkompetens vara intressant för universitet, yrkeshögskolan eller andra privata utbildningar?
Alla dessa punkter hör i någon mån ihop såklart – allt handlar om att du vill nå ut med något du kan för att hjälpa, inspirera eller utbilda andra. Kanske stämmer bara en av de ovan nämnda punkterna in på dig, eller flera, det är individuellt.
Ett sista exempel. Jag har precis börjat läsa Vivi Wallins relativt nyutkomna bok En mammas överlevnadshandbok. Visdomar och hacks för en enklare och roligare vardag (supertips till småbarnsmammor för övrigt). Det är ett ypperligt exempel på hur en influencer/inspiratör/företagare har samlat alla sina kompetenser och hjärteämnen i ett och samma paket – en bok.
Vilken specialistkompetens sitter du på? Vad kan du bidra med?
