Att skriva och ge ut sin bok är mångas dröm, men hur går man till väga? Var börjar man? Vad finns det för olika alternativ för att förvandla sitt manus till en bok? I den här artikeln kommer jag att bena ut de tre vanligaste sätten för hur man får ut sin bok på marknaden. Jag kommer att redogöra för skillnaderna mellan bokutgivning på traditionellt förlag, hybridförlag och egenutgivning. Vilka är för- respektive nackdelarna med de olika sätten?

Men först backar vi bandet en smula. En förutsättning för att du faktiskt ska bli utgiven är att du har något att ge ut – ett färdigt bokmanus med en hållbar idé. Självklart, eller hur? Men med det menar jag att om du skriver skönlitterärt är den generella regeln att du måste ha ett färdigt råmanus att lämna in. Du kan alltså inte förvänta dig att bli antagen på bara en idé eller en synopsis. Ett förlag behöver ha ett färdigt råmanus, med en början, mitten och ett slut att ta ställning till. Råmanus brukar man kalla en text som inte är proffsbearbetad, redaktörsläst och korrat. Även om din idé är hur bra som helst, så är det just bara en idé tills den är genomförd. Så skriv klart först och gör manuset så bra du bara kan, innan du skickar till förlagen, om det är den vägen du planerar att gå.

När det gäller fackmanus kan man, rent teoretiskt, bli antagen på ett synopsis. Men då gäller det att din idé är tillräckligt unik eller att du på något annat sätt sticker ut (exv genom att vara en offentlig person känd för något särskilt) så att ett förlag vill satsa. Men nu har jag gått händelserna i förväg.

Läs mer om synopsis för skönlitteratur och synopsis för facklitteratur.

Utgivning på traditionellt förlag

Ett traditionellt bokförlag, vad menar jag med det? Jo, det är de förlag som tar hand om och bekostar hela produktionen, distributionen och marknadsföringen. Det betyder att man för att få bli utgiven behöver komma igenom nålsögat och bli antagen. Dealen är att de får ge ut din text, de tar hela risken och gör (i princip) hela jobbet. Hit räknar vi såklart de stora drakarna såsom Bonniers och Norstedts men det finns givetvis en hel mängd mellanstora och små traditionella förlag också.

Du som författare tar inga inga ekonomiska risker och det kan upplevas som mycket tryggt att ha ett förlag i ryggen för att ha någon att bolla med. Att komma igenom det där nålsögat kan också ses som en kvalitetsstämpel – en garant för att ens manus är professionellt ”godkänt” och värt att investeras i. Det betyder såklart mycket att ha ett etablerat bokförlag i ryggen som tror på din bok lika mycket som du gör.

Hur många debutanter antas till förlagen?

Och hur stort (eller litet) är det där nålsögat då? Tja, 2009 fick Bonniers in omkring 300 spontanmanus (debutanter) och endast sex stycken ledde till utgivning. Så det handlar i runda slängar om bara någon promille som får chansen på det sättet.

Ersättning till författaren betalas i de allra flesta fall ut i form av royalty, vilket är en procentuell andel av förlagets pris till bokhandeln (s.k. f-pris). Svenska författarförbundet rekommenderar att den andelen ska vara 24 %, enligt Tidningen Skriva 2/2012. Förlaget tar, av förklarliga skäl, sin beskärda del av kakan för att täcka sina omkostnader.

Läs mer om hur man skriver följebrev här.

Finns det nackdelar med traditionell utgivning?

Det finns många fördelar med att bli utgiven på ett traditionellt bokförlag och många skulle nog säga att det positiva överväger. Men det finns några eventuella nackdelar:

• Det finns fler ”kockar i soppan” och därmed fler som vill ha något att säga till om. Förläggare, redaktör, korrekturläsare, formgivare, marknadsförare … Det är många som ska säga sitt. Har du svårt för att andra ska bestämma över din baby kan det eventuellt upplevas som en nackdel.
• Processen från råmanus till färdig bok tar i regel längre tid än om man tar hand om allting själv. På förlagen finns en viss turordning av böcker, men om du projektleder allt själv så blir det givetvis kortare ledtider.

Utgivning på hybridförlag

Ett hybridförlag är enkelt uttryckt en hybrid mellan traditionellt förlag och egenutgivning. Det innebär att det finns ett antagningsförfarande, det vill säga manuset måste ha kvalitet för att ges ut (efter redaktörsbearbetning). Däremot är nålsögat inte lika litet eftersom författaren är med och finansierar utgivningen. Förlaget tar därmed inte lika stora ekonomiska risker. Författaren har fortfarande ett bokförlag i ryggen som tillhandahåller, eller ger förslag på, professionella resurser i form av frilansredaktörer, korrekturläsare och formgivare. Det betyder att du kan låta förlaget leda hela utgivningsprocessen och inte behöver sätta dig in i det tekniska själv. Du har bollplank, projektledare, marknadsförare och liknande.

Ersättningsmodellen hos olika hybridförlag varierar. Fördelarna är att när investeringskostnaden väl är betald är royaltyn i regel högre och författaren får en betydligt större del av kakan.

Finns det nackdelar med hybridförlag!

• Det kräver ett visst kapital av författaren att själv gå in och investera i sin utgivning.
• Det blir i regel tuffare att gå plus på sitt författarskap i och med att utgivningen kostar en slant. Men säljer boken bra så …

Egenutgivning – att skriva och ge ut sin bok på eget förlag

Ett tredje alternativ är att satsa på egenutgivning, det vill säga att ge ut på eget förlag. För att ge ut sin bok själv krävs att man har eget företag, men det räcker med enskild firma vilket är lätt att starta upp.

Att ge ut sin egen bok innebär att du tar hand om hela utgivningsprocessen på egen hand. Du kan givetvis också ta hjälp av en professionell projektledare. Att ge ut sin bok på egen hand ger dig som författare benkoll och kontroll på hela utgivningen. Du bestämmer helt själv och behöver inte ta hänsyn till andras önskemål. Därmed inte sagt att man inte bör lyssna på andra. Och du behöver faktiskt ta hjälp av yrkeskunniga personer, såsom redaktör, formgivare och korrekturläsare, som kan hjälpa till att vässa manuset och paketera det till en estetiskt tilltalande produkt. Att göra alla de här delarna själv är ingenting jag rekommenderar – åtminstone om du vill nå ut till en större publik. Är det en bok som bara ska nå de allra närmaste är det en annan femma.

Finns det nackdelar med egenutgivning?

• Det tar tid och kraft att sätta sig in i hur man ger ut en bok, hitta duktiga frilansare och tryckeri.
• Boken får inte samma kvalitetsstämpel som en förlagsutgiven bok. Du måste göra all marknadsföring och införsäljning till bokhandlar och liknande själv.
• Författaren själv tar hela den ekonomiska risken – och förtjänsten, om det går bra för boken.

Men visst finns det framgångssagor med egenutgivare. Emelie Schepp till exempel gav 2013 ut sin debutbok på eget förlag och med sina 40 000 egenhändigt sålda ex sägs hon vara Sveriges mest framgångsrika egenutgivare. Dessutom blev hon genom den boken upptäckt och upplockad av ett stort förlag. En solskenshistoria men visst går det att lyckas!

Så det finns några alternativ när man vill skriva och ge ut sin bok. Möjligheterna är många i dag i och med den tekniska utvecklingen, om man kan tänka sig att gå lite utanför de traditionella ramarna.

Behöver du hjälp med att ge ut din egen bok? Kontakta mig och berätta om din bokidé!

Läs fler inlägg om hur du ger ut din bok:
Ge ut sin bok på egen hand: en introduktion
”Min föreställning om egenutgivare har förändrats längs vägen”