Har du koll på gången för ditt manus? Vad ska du göra när du har skrivit klart? Vilken väg är lämplig och var börjar man? Här är en checklista över vilken väg man kan gå när man har skrivit en bok som man vill försöka få utgiven.
Många är medvetna om att det är en bit att gå från råmanus till färdig bok i handen, men hur lång bit är det och vilka steg finns?
När man har skrivit klart sitt första utkast – är det bara att skicka iväg till förlag sedan då och hoppas på tur? Det kan du förstås göra, men om du vill vara ännu mer grundlig i ditt arbete, alternativt är osäker på hur väl ditt manus håller, är det här ett vanligt tillvägagångssätt:
Gången för ditt manus
Man kan säga att gången för ditt manus kan se ut så här i generella drag.
Innan man skickar till förlag:
1. testläsning
2. lektörsläsning
3. manusutveckling/skrivcoaching
I utgivningsprocessen:
4. redigering
5. korrekturläsning
Vilka utgivningsalternativ det finns har jag skrivit om här.
Vad är en testläsare?
En testläsare är en person som läser och ger återkoppling på ditt manus, men utan att ta betalt. En textintresserad person helt enkelt som kan tjäna som ett första möte med läsare och ge dig värdefulla kommentarer på vad som funkar och inte. Det är inte ovanligt att två skrivande personer byter manus för att hjälpa varandra. Annars kanske en bokintresserad vän eller släkting vill ställa upp. På Facebook finns det också en grupp där man kan söka testläsare.
Tänk på det här om du anlitar testläsare
Fundera ut redan innan du lämnar manuset till testläsare om det är något du vill ha särskild återkoppling kring. Vet du om att ett speciellt kapitel är snårigt eller att du har svårt med trovärdigheten hos en karaktär, ställ direkta frågor om det. Hur upplever du karaktär X? Vad tycker du om händelse Y? Det är också en bra grej att fråga testläsaren om det finns ställen där hen tycker att det är tråkigt, men också var det är spännande/roligt/läskigt/berörande/romantiskt beroende på vilken känsla du vill få fram hos läsaren.
Lektören – en professionell läsare
En lektör är en professionell läsare som ger djupgående och konstruktiv återkoppling på ditt manus för att se hur väl det håller. Återkopplingen ges i ett skriftligt lektörsutlåtande och brukar innehålla kommentarer om bl a story, struktur, röd tråd, karaktärer, gestaltning, språk och stil, tempo, miljö/sceneri, dramaturgi … Det är helt enkelt en genomgång av manusets byggstenar, förtjänster och utvecklingsmöjligheter. Lektören uppmärksammar författaren på brister och ger konkreta förslag på lösningar. Till skillnad från testläsaren har lektören professionell erfarenhet och kunskap om manusutveckling och hur man ger textkritik. Lektör är ingen skyddad titel, men de flesta är utbildade inom förlagskunskap, litteratur, språk eller liknande.
Tänk på det här när du anlitar lektör
Gör lite research innan du anlitar lektör. Vilken typ av manus gillar hen själv att läsa och/eller har kunskap och intresse kring? Ta reda på hur lektören jobbar, det kan finnas olika arbetssätt och därmed olika prislappar. En professionell lektör bör givetvis ge exempel på vad som fungerar väl men också ge ärlig och konstruktiv feedback samt förslag på lösningar. Säkerställ att du kommer få konkreta förslag på vad du kan jobba med för att förbättra manuset på djupet. En lektör som bara bekräftar dig och ditt manus och/eller påtalar korrfel är bortkastade pengar.
Manusutveckling och skrivcoachning
Efter exempelvis en lektörsläsning kan det hända att man får ganska mycket återkoppling om omfattande förändringar, vilket kan vara svårt att ta tag i helt på egen hand. Ett sätt att få hjälp är att vända sig till en manusutvecklare alternativt skrivcoach. En sådan tjänst kan se lite olika ut, men brukar generellt kunna skräddarsys efter behov och innebära att författaren får mer kontinuerlig hjälp och stöttning i skrivprocessen under en längre period.
Vad gör en redaktör?
Oavsett om du blir utgiven på förlag eller om du ger ut boken själv behöver du en redaktör. Redaktören gör dig uppmärksam på språkliga fadäser såsom upprepningar, märkliga formuleringar och inkonsekvenser, men också om något i historien haltar: röd tråd, logik, dramaturgi och liknande. Redaktörens jobb påminner om det lektören gör men på ett mer detaljerat och långsiktigt sätt. Manuset behöver ofta gå igenom några redaktörsvändor innan det går vidare till korrektur.
Läs mer om redaktörens roll.
Korrekturläsning
Den sista språkliga instansen är korrekturläsningen – den kommer allra sist i textkedjan. Då bör det inte finnas några innehållsliga fel kvar, utan korrekturläsaren fokuserar enbart på grammatik, stavning, skiljetecken, avstavning och liknande. Spara alltid korrekturläsningen till sist – det är inte lönt att korra ett manus som exempelvis inte är färdigredigerat.
Hur blir manuset till bok, då?
Här ovan tar jag bara upp själva bearbetningsprocessen med skrivandet, men för att göra manuset till en bok behöver det sättas eller brytas. Det betyder att omvandla och textmassan från ordbehandlingsprogrammet till layoutade boksidor för att få en inlaga. Det görs bäst i InDesign. Tillsammans med ett formgivet bokomslag skickas det sedan till tryckeri –> därefter får du en färdig bok i handen!
Trackbacks/Pingbacks